Ledvärk och ledbesvär är mycket vanligt, och kan bero på allt från tillfällig överbelastning till kroniska sjukdomar. Det är ett brett område där symtomen ofta liknar varandra, men orsakerna och behandlingarna kan skilja sig åt.
De vanligaste orsakerna till ledbesvär
Besvär i lederna kan ha många olika upphov. De vanligaste orsakerna är:
1. Artros – Den vanligaste ledsjukdomen Artros, även kallat ledsvikt, är den absolut vanligaste orsaken till återkommande ledbesvär i Sverige. Minst en miljon svenskar beräknas ha sjukdomen. Artros innebär en gradvis nedbrytning av brosket i leden, vilket leder till smärta, stelhet och nedsatt rörlighet. Artros drabbar oftast knän, höfter, fingerleder, stortåns grundled och rygg. Riskfaktorer inkluderar stigande ålder, övervikt, tidigare ledskador och ärftlighet.
2. Inflammatoriska reumatiska sjukdomar Dessa sjukdomar kännetecknas av att kroppens eget immunförsvar felaktigt angriper lederna och orsakar en inflammation.
- Reumatoid artrit (RA) – Ledgångsreumatism: En kronisk sjukdom som oftast börjar i de små lederna i händer och fötter, ofta symmetriskt (på båda sidor samtidigt). Ger smärta, svullnad och ömhet, särskilt uttalad morgonstelhet.
- Gikt: En plötslig och intensiv inflammation i en led, oftast stortån. Leden blir snabbt svullen, röd, varm och mycket smärtsam vid beröring.
- Psoriasisartrit: Ledinflammation som drabbar vissa personer med hudsjukdomen psoriasis.
3. Övriga orsaker
- Överbelastning: Tillfällig smärta och svullnad kan uppstå efter intensiv träning eller en ovan rörelse.
- Infektioner: Vissa virus- eller bakterieinfektioner kan ge tillfällig värk i muskler och leder. I sällsynta fall kan en infektion leda till reaktiv artrit eller septisk artrit.
- Åldersförändringar: Med åldern blir ledbrosket naturligt tunnare och stelare, vilket gör lederna känsligare för belastning och kan orsaka värk.
Vanliga symtom att vara uppmärksam på
Ledvärk kan kännas som en molande värk, stickande smärta eller stelhet. Vanliga tecken är:
- Smärta: Kan vara lindrig eller intensiv, uppstå vid rörelse eller till och med i vila.
- Stelhet: Särskilt efter vila eller på morgonen (morgonstelhet är typiskt vid reumatiska sjukdomar).
- Svullnad och värme: Kan tyda på inflammation, särskilt om leden också är röd.
- Minskad rörlighet: Svårt att böja, sträcka eller belasta leden fullt ut.
Behandling och egenvård
Behandlingen anpassas alltid efter den underliggande orsaken, men det finns flera åtgärder som kan lindra besvär i de flesta fall:
Rörelse och Träning är A och O Vid nästan alla typer av ledbesvär, inklusive artros och reumatism, är regelbunden fysisk aktivitet den viktigaste åtgärden. Träning stärker musklerna runt leden, vilket ger stöd och avlastning, och bidrar till att bevara rörligheten. Välj skonsamma motionsformer som inte belastar lederna för mycket, till exempel cykling, simning, stavgång eller specifika träningsprogram.
Viktkontroll Övervikt ökar belastningen dramatiskt på viktbärande leder som knän och höfter. Att minska i vikt är en mycket effektiv åtgärd för att lindra smärta och bromsa utvecklingen av artros.
Läkemedel och Smärtlindring Vid tillfällig värk kan receptfria smärtstillande medel som paracetamol eller antiinflammatoriska läkemedel (NSAID som ibuprofen eller naproxen) lindra symtomen. Vid kroniska inflammatoriska tillstånd används ofta särskilda antireumatiska läkemedel, kortison eller biologiska läkemedel för att dämpa inflammationen.
När ska du söka vård?
Du bör kontakta en vårdcentral om du har långvarig och återkommande värk i dina leder.
Sök akut vård om du får:
- En led som plötsligt svullnar, blir mycket röd och varm samtidigt som du har feber eller känner dig allmänt sjuk. Detta kan vara tecken på en allvarlig infektion i leden (septisk artrit) som kräver omedelbar behandling.
- Kraftig, plötslig smärta och svullnad i en led (kan vara gikt).